Älskar vi ihjäl Lars Lerin?

Håller Sverige på att älska ihjäl Lars Lerin?
En blyg och stillsam värmlänning som inte breder ut sig i onödan. Dock ger han bevis på humor och värme, har en underfundig blick. Dessutom är han ett geni när det kommer till akvareller, och inte långt ifrån det när det handlar om att göra originella böcker heller. Han har skrivit och skapat bilder i mer än femtio volymer, mest på eget förlag men numera har också Bonniers slutit honom till sitt hjärta.

Redan för tjugo år sedan fick jag en av hans böcker i present. Då hade jag trots att jag är intresserad en ganska dimmig uppfattning om en konstnär som låtit tala om sig, om än i trängre kretsar. Och boken var lite svårläst, eftersom författaren skrivit texten för hand!
Första gången jag lade märke till honom på riktigt tror jag var när ... texten fortsätter här!

Härom dagen var jag en av dem som stod i kö för att komma in på Lerins egen konsthall, Sandgrund i Karlstad. Och precis som vid tidigare besök tappar jag nästan andan inför en del av hans fantastiska bilder. Samtidigt som jag inte kan låta bli att undra om alla hans andra projekt kan bli hot mot ett suveränt konstnärskap. Jag för min del kan vänta rätt länge innan jag ser Lerin i tv igen. Innan han blir utsliten i rutan.

Du kan läsa hela den här så kallade "Erfarna tanken" på News 55, kommentera väldigt gärna och dela vidare så blir ju jag glad!

  Copyright Klimakteriehäxan