Sverige har en pelargonguru som heter Lasse Anrell. Även jag har accepterat hans auktoritet på området. Och fått lära mig att man har gödning i vattnet varje gång man ger växterna en rotblöta. Varje gång, alltså. Så välgödda har dessa mina vänner inte varit förrän i år.
Men se vilka pelargoner jag har! Blomklasarna sitter så tätt att jag får glesa ut dem. Och många knoppar finns. De allra grannaste plantorna kostade bara 15 kr styck, dessutom (Anrell säger att man aldrig ska betala mer än 25 kr för dem). Nöjd och glad balkongbonde, det är jag det!
Fast en lustig sak har hänt. Jag har en gökunge i boet, eller i krukan. En kraftig sak med hjärtformade blad och gula korgblommiga blommor i axformation, säkert 70 cm hög. Vad är det, jag bara undrar?! Liknar fibblor men det är det inte. Näns inte riva bort dem, inte än i alla fall.
Inlägg
ska fråga min mor, hennes pelargon är lika hög som hon! (hon är kort - fast hon måste klippa pelargonen, taket tar emot)
SvaraRadera