I tisdags fick vi veta att den suveräne Tom Wolfe dött, 88 år gammal. Han var elegant, både som person (alltid klädd i vit kostym) och som skribent. Han började som journalist men blev så småningom författare. Den skönlitterära debuten, "Fåfängans fyrverkeri" (The Bonfire of the Vanities) var en lysande tegelsten som jag slukade när den fortfarande var ny, den kom ut 1987.
Så när "En riktig man" (A Man in Full) publicerades drygt tio år senare köpte jag den så snart den var tillgänglig i pocket. Naturligtvis var jag övertygad om att jag skulle läsa den, men faktum är att den nu stått i snart tjugo år på min hylla. Det som skrämde var omfånget: 742 sidor satta i liten text ...
Boken har förvisso lika lite som jag blivit smalare med åren, och inte har bokstäverna växt heller. Men nu fick jag ändå en spark i ändan: jag ska ta mig an den här romanen!
Wolfe skrev sådant som inte var fiktion också, ägnade mycket tid åt research. Hans filmade rymdäventyr "Rätta virket" (The Right Stuff) som handlade om modiga amerikanska astronauter blev en biosuccé.
Som skrivande journalist var han också sin egen. Han brukar beskyllas eller berömmas, välj själv, för att man i pressen numera ofta skriver personporträtt i presens, efter att de annars alltid skrivits i imperfektum (eller preteritum som ungarna får lära sig att det heter idag). "Radical chic" är ett annat uttryck som han också anses ha myntat.
Jag kände att Wolfe var det sena 1900-talets John Dos Passos (en annan av mina skrivande idoler). Nu ser jag när jag googlar att han faktiskt också fått Dos Passos-priset. Så bra!
Hoppas och tror att han visste hur otroligt många beundrande läsare han hade vid sin död.
Nu SKA jag ge mig på "A Man in Full"!
Copyright Klimakteriehäxan
"Hett i hyllan" är ett initiativ speciellt för torsdagar från bloggen Bokföring enligt Monika. Så här försöker hon motivera oss andra i bloggvärlden att delta: Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt bortglömda, böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?
torsdag, maj 17, 2018
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Har nog aldrig läst Tom Wolfe. Är all hans skönlitteratur lika omfångsrik?
SvaraRaderaJag är rädd för det ... men han har inte skrivit så många romaner, jag har dock inte riktig koll!
RaderaKänner inte till den författaren
SvaraRaderaNej man kan ju omöjligt känna till dem alla!
RaderaOh, jag älskar tjocka böcker. Om det är bra, annars borde inte ens ha fått börja.
SvaraRaderaAv rätta vilket är jättebra!
Filmen, bör jag kanske tillägga, Har inte läst boken.
RaderaSamma här.
Raderaen amerikansk författare som jag självklart inte läst, än
SvaraRaderaDu hinner nog!
RaderaTyckte jag kände igen namnet, sedan såg jag att han skrivit Rätta virket. Då förstod jag :)
SvaraRaderaAbsolut! Det var en succé.
RaderaFåfängans fyrverkerier känner jag ju faktiskt till - det förklarar varför namnet var bekant. Den här däremot kände jag inte till.
SvaraRaderaJag tyckte det var en fantastisk bok.
Raderadog i veckan, stor artikel i Göteborgs-Posten, hög tid att läsa något.
SvaraRaderaJa det var ju för att han dog som jag blev påmind om honom (står ju i min text ...)
Raderavi göteborgare kommer efter lite långsammare
RaderaHaha!
RaderaWolfe tycker jag är lite svår men jag hoppas att boken passar dig.
SvaraRaderaDet kommer att ta tid, dock!
Radera