Att köpa hummer är en konst jag inte behärskar

Den svenska hummersäsongen drar alltid igång första måndagen efter den 20 september. Alltså var det dags för fiskarna på Västkusten i måndags. Det betyder också att de nyfångade svenska humrarna finns att tillgå samtidigt som stora bokmässan går av stapeln (öppnar i dag). Två fina attraktioner som kan locka till Göteborg!

Hummer och böcker är två saker som jag verkligen gillar. För ett antal år sedan kom jag tidigt till mässan och gjorde en liten lunchutflykt till Feskekörka i Göteborgs hamn. De isiga diskarna drällde förstås av havets alla läckerheter. Jag vandrade runt och kände snålvattnet rinna till.

Dessutom hade jag läst att hummern såldes till "rimligt" pris det där året, fast jag minns förstås inte vad som kunde uppfattas som rimligt. Jag spanade, i disk efter disk, men såg inte en enda hummer. Till slut blev jag tvungen att fråga en man som stod och filéade torsk:
-Jo ursäkta, men jag undrar, sa jag, har ni verkligen ingen hummer?

Blicken jag fick till svar var av det förintande slaget. Karlen vände mig ryggen och när han vände tillbaka hade han ett svart monster i näven, ett stort monster som viftade åt mitt håll med två jättestora klor.
-Å va tror lella fröööken att detta är då? sa han på bästa bohusmål, samtidigt som jag ryggade undan för de ruskiga klorna, även om de var säkrade med gummiband.
-Oj då, sa jag förläget, jag tittade ju efter en röd ... vad kostar den? 
Fiskförsäljaren nämnde en ryslig summa per kilo, fnös hörbart och la tillbaka monstret.

Först när vi gått ut kom jag på vad jag skulle ha sagt, ett perfekt exempel på "esprit d´escalier", den där dräpande repliken som man kommer på för sent:
-Då ska jag be att få tre hekto.

Copyright Klimakteriehäxan