Ett efternamn som lovar gott

På jakt efter veckans tisdagstrio ska ögonen vara öppna för "kvist" eller "gren" i författarens efternamn, det vill Ugglan & boken.

Sällan har en uppgift varit enklare. Alla i min trio har samma efternamn och är lysande författare. Alla kan dessutom kombinera allvar med humor, vilket är ett enormt stort plus! Här har ni dem, de tre som delar ett namn som verkligen lovar gott och dessutom håller vad det lovar:

Små grenar som pryder sin plats
ovanpå bokhyllan, inte i den.

Torgny Lindgren, produktiv västerbottning och på sin tid ledamot av Svenska Akademin. En man som gett liv åt så många märkliga människor. När han dessutom läst in böckerna själv för den som hellre vill lyssna än bläddra växer historierna ytterligare några snäpp. Allt han skrivit är bra!

Astrid Lindgren har mycket gemensamt med Torgny, även om hon inte föddes i Västerbotten utan i Småland. Hennes storhet är oomtvistad, allt hon skrivit kan läsas om gång på gång. Ännu ett gemensamt drag med Torgny: När hon dessutom läst in böckerna själv för den som hellre vill lyssna än bläddra växer historierna ytterligare några snäpp. Allt hon skrivit är bra!

Barbro Lindgren har mest skrivit för barn och prisats för det. Där finns exempelvis den galna sagan om "Loranga, Masarin och Dartanjang", så rolig! Uppväxthistorien i tre delar "Jättehemligt", "Världshemligt" och "Bladen brinner".  Berättelsen om den älskade hunden Rosa, "Prinsessa av Fäholmarna". Och ja, ni har gissat det redan: Allt hon skrivit är bra!

Det finns ett talesätt i förlagskretsar som säger att "alla författare har rätt till en mellanbok". Att man alltså då och då får ursäkta om inte allt skribenten producerar är lika lysande, ett litet dipp i textens kvalitet har uppstått. Men den rätten har ingen i den här trion någonsin utnyttjat.

Copyright Klimakteriehäxan