Hjärtligt i bokväg

"Den här veckan handlar det om läsning som passar till Alla hjärtans dag som infaller på torsdag den 14 februari. Kärlek, vänskap eller allmänt hjärtevärmande läsning – det finns många exempel på vad böckerna på veckans topplista kan handla om," skriver Johanna i deckarhörnan när hon pålyser Veckans topplista.

När jag tog "Viskande skuggor" (Das Flüstern der Schatten) från hyllan för väntande böcker trodde jag att jag skulle läsa en tämligen ordinär feelgood-historia, signerad Jan-Philipp Sendker. Men jag tog fel. För det här var ju så mycket mer än en romantisk berättelse! Sendker har jobbat som korrespondent i Asien och jag är beredd att tro att han kan Kina. För visst finns det kärlek och romantik i boken, men väldigt mycket mer om det moderna kinesiska samhället, där kulturrevolutionen lämnat spår som fortfarande syns. Och en spännande mordhistoria dessutom!

Jojo Moyes säljer hur mycket böcker som helst och jag begriper varför. "Sophies historia" (The Girl You Left Behind) har hamnat i skymundan efter braksuccén med serien som börjar med "Livet efter dig". Men den här romanen, som tilldrar sig i både modern och förfluten tid, är en riktig bladvändare, med kärlekshistorier som det ligger ungefär hundra år emellan. 

"Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött" var boken som fick mig att ge Alex Schulman en ny chans, trots den galet långa titeln (ett lån från Tomas Transrömer). Fram tills jag läste den boken, om hur han hittar kärleken och den som skulle bli hans fru och hans barns mor, avskydde jag allt han skrev och det han gjorde på scenen. Numera tycker jag att Schulman till och med skriver bra tidningskrönikor!

"Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske" är, visar det sig, delvis en historia hämtad ur författarinnan Emmy Abrahamsons eget liv. Lättläst och underhållande, och visst blir det kärlek!

"Americanah" av Chimamanda Ngozi Adichie gav mig en inblick i en relation mellan vit man och svart kvinna i det moderna USA, men här finns också den gamla ungdomspassionen i hemlandet Nigeria, känslor som inte går att glömma. Chimamanda skriver bättre än de flesta, även om kärlek!

Det där blev verkligen en blandning! Då gjorde jag en ansträngning och lyckades bortse från mina gamla favoriter av absolut toppklass, ni vet "Kristin Lavransdotter", "Den allvarsamma leken" och "Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult". Exempelvis.

Copyright Klimakteriehäxan 

CITAT om ett brev

"Bara var femte person öppnar det orange kuvertet som Pensionsmyndigheten regelbundet skickar ut till folket. Enligt TT ger kuvertet upphov till 'ångest', varför de flesta vägrar öppna det."

-Detta konstaterar Maria Ludvigsson, med TT:s hjälp, på dagens ledarsida i Svenska Dagbladet. Och jag som alltid trott att jag varit så gott som ensam om detta (något märkliga) beteende ... 

När LJUSet gör skillnaden

Belysning är ofta A och O. Det gäller i heminredning. Det gäller när en butik ska göra en lockande skyltning. Det gäller när en kamera ska användas, vare sig det handlar om rörligt eller stillbild. För det är när ljuset faller rätt som det vi ser lyfts fram. Ljuset gör skillnaden.

Alltså är det solens strålar som får mig att lägga märke till det där tornet, som naturligtvis funnits där i massor av år (jag har inte en aning om hur många).
Kom att tänka på det när Sanna denna gång valt ordet LJUS som tema i Gems Weekly Photo Challenge.

Uppdatering från Uppsala: tända ljus i domkyrkan.

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans självklara skylt

Skulle vilja påstå att detta är, åtminstone i Stockholmsområdet, Veckans Skylt utan minsta konkurrens. Även om det mer korrekt borde beskrivas som ett avspärrningsband. Möjligen borde här också ha funnits en varning för halka. Men ett och annat får man ju gissa sig till här i världen ... och idag jobbar sol och vind frenetiskt på att få bort den där snön och isen.

Vare sig du håller med eller ej, eller har bild på bättre skylt/ar är du välkommen dels att kommentera här, dels att via den här länken hitta fler bloggare som ägnar sig åt högtidlighålla ännu en skyltsöndag. Vi är några trogna som ständigt spanar efter skyltar, smarta, roliga, idiotiska, vackra eller något annat som kan få oss att plocka fram en kamera!

Copyright Klimakteriehäxan

Dagens ord 46

RENOVRÄKNING

-Så kan det bli när städer "förnyas". Folk får för höga boendekostnader när standarden höjts, de kan inte bo kvar eller flytta tillbaka in i sin gamla lägenhet. En iakttagelse som Lisa Pelling, på Arena Idé, gjort i sin rapport "Wien-modellen". Enligt rapporten har man i Österrikes huvudstad till skillnad mot de flesta andra storstäder klarat att föra en bostadspolitik som fungerar, med lägre priser, kortare köer och fler alternativ. Låter som ett exempel för våra bostadspolitiker att titta närmare på.

Det bara råkade bli så här ...

Det snällaste man kan säga om det här bokmärket är att det är funktionellt. Den här prislappen i plast var det mina fingrar råkade fånga när jag behövde något att lägga mellan sidorna i boken jag just börjat läsa.

Annars brukar vi visa ganska snygga bokmärken, Boklysten, Hannele och jag, så här på lördagarna. Eftersom hundöron är förbjudna i alla våra böcker!

Copyright Klimakteriehäxan

Drömjobbet

Hur ser din lista över drömyrken (som du har stött på i böckernas och tevens värld) ut?
Det är den återuppståndna bokbloggsjerkan som denna vecka har detta tema.
Och nog läste jag om sådana jobb, kanske mest som barn och i tidiga tonår.

Sjuksköterskan framför alla andra hette Cherry Ames och jag följde hennes karriär slaviskt, medan hon hoppade mellan olika sorters anställningar. Helen Wells skrev.

Privatdetektiven Kitty (alias Nancy Drew) var smartare än alla andra och löste ofelbart mysterier på löpande band. Bokserien blev lång. Carolyn Keene hette författaren.

Försvarsadvokaterna jag mött framför allt i tv har varit många och i princip undantagslöst väldigt framgångsrika, från Perry Mason och framåt. Tänk så många oskyldiga som räddades undan hårda straff! I modern tid älskade jag "LA Law"!

Författare drömde jag om redan som ganska litet barn, jag växte upp med en bokälskande mamma. Minns ingen särskild titel, men helheten räckte förstås för att väcka lusten, inse att där fanns ett jobb att drömma om. Fast så småningom slutade jag att nämna "författare" när folk frågade vad jag ville bli när jag blev stor. Det uppfattades som onödigt kaxigt. Men när jag sa "lärare" eller "sjuksköterska" fick jag uppskattande nickar till svar ... Att det var svåruppnåeligt att bli författare blev allt tydligare med åren.

Journalist var en titel som jag uppfattade som väldigt lockande på många sätt: man fick berätta historier, skriva, kanske ge sig ut på en eller annan reportageresa. Barbro Alving framstod som en ikon i sammanhanget, verksam både i tidning, radio och bokform. Humoristisk var hon dessutom!

De tre första yrkena var helt klart ingenting för mig. Kan bara erkänna att jag vet att jag är oerhört lyckligt lottad som fått ägna mer än femtio aktiva år åt journalistiken, kryddad med några utkomna texter i bokform. Alla är inte så privilegierade att de kan få ägna sig åt ett av sina drömjobb.

Copyright Klimakteriehäxan

Dagens ord 45

ATT HAGGA

-Det har aldrig varit något vackert ord, det där substantivet som står för ett inte särskilt älskansvärt fruntimmer. Nu har författaren Aase Berg tagit ett kliv vidare och lanserar verbet "att hagga" som ska betyda nidbilden av kvinnlig aggressivitet omsatt i handling. I Bergs nya roman som just nu recenseras i tidningarna handlar det om triangeldramat som väldigt många är bekanta med: mannen, hans hustru och så den andra kvinnan, älskarinnan. Damerna kämpar förstås om Honom och Hela Härligheten ... Substantivet "hagga" finns med i tolfte upplagan av SAOL med beskrivningen "obehaglig äldre kvinna". Återstår att se om ordet i verbform tar sig in på nästa nyordslista. 

Fem frågor en fredag – om sömn

Vad är det bästa med att vara vaken när alla andra sover?
Det är tyst. Ingenting stör mig. Och sedan kan jag ta en rejäl sovmorgon, för på morgontimmarna snusar jag som allra bäst!

När var du sist vaken mitt i natten, och av vilken anledning?
Tror att jag vaknar någon gång nästan varje natt. Förmodligen för att jag är kissnödig, men annars för att något ljud tränger sig in. Jag hör väldigt bra!

Bäddat för en god natt? Sängen fanns på bokmässan
för några år sedan.

Vilket sent öppet ställe har någon gång räddat dig, och varför?
När jag jobbade natt på Expressens centralredaktion (ja, det är VÄLDIGT länge sedan) var man ofta rätt hungrig efter avslutat arbetspass. Då fanns det ett fik vid Norra Bantorget som hette Röda Rummet. Där hamnade vi ibland och åt mackor med stekt ägg och falukorv på en halv hålkaka! I nutiden får jag nog förlita mig på mitt eget kylskåp ...

När du inte kan sova av någon anledning, vad håller dig sällskap?
Den bok jag för tillfället är mitt i – den ligger med största säkerhet på den lilla byrån bredvid sängen. Ibland tar jag mobilen, men det är inte bra tycker jag. Har timmarna gått så att morgontidningen, den i papper, har kommit händer det att jag umgås med den ett tag: sudoku, korsord, rubriker. Sedan somnar jag oftast om!

Vilket tv-program fick du inte se som liten för att det gick för sent?
Måste ha varit någon deckarhistoria, men jag minns inte! Jag fick i alla fall titta på Perry Mason!

Det är Elisa som uppfunnit Fem en fredag. Jag hittade det via BP. Men inser att de har hunnit med rätt många fler ämnen sen det var SÖMN som gällde ... det här har bara blivit liggande ... äsch, det går väl bra ändå?

Copyright Klimakteriehäxan

Hur kan man undgå bokrean?

Mia i bokhörnan har börjat känna doften av bokrea ... det går redan att reservera reaböcker på nätet. Så därför lyder denna veckas helgfråga så här:
Har du hittat några "måsten" på bokrean?

För min del gäller än en gång samma mål: att INTE falla för locktonerna. Så frågan är HUR man klarar det! Men det är alltid svårt, och om inte förr så brukar jag trilla dit när vi nått dagen för halveringen av reapriset. Alltså är det väldigt svårt att undgå bokrean. Att förboka reaex av någon titel skulle aldrig falla mig in – inte tar böckerna slut heller!

En bonusfråga slinker också med. Mia söker tips på hur man gör för att undgå att bli förkyld, eftersom många verkar vara det just nu.
Tja, det är inte enkelt. Men frisk luft, handtvätt och gönt och frukt på tallriken tror jag på. Så nu tror jag att jag ska ta en apelsin! Fast på bilden blir det citroner.

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om att gå på isgator

"Fler yngre borde inse sin egen dödlighet och att det är mer stilfullt att inte belasta sjukvården med olyckor som hade kunnat förhindras, än att gå i snygga skor."

-Marie Dahlén tar Svenska Dagbladets broddlösa läsare i örat i dag, på tidningens ledarsida. Hon har naturligtvis rätt. Ändå har jag inga broddar, de var slut när jag skulle köpa på apoteket och sedan har jag liksom förträngt det. Om det är något försvar som duger vet jag inte, men de stövlar jag kliver omkring på isgatorna i är i alla fall långt ifrån snygga ... och någon gång ska väl den eländiga halkan ta slut?

Vacker vinter

Vintern kan vara vacker också i storstaden. Innan töandet gör alla vita drivor smutsbruna, alltså!
Här lite vyer som jag såg på min soliga och härliga promenad.

Vinterbadare.

En sportig typ - modig eller dumdristig? Fast isen såg tjock ut.

Sol gör skugga ...

En gång för inte så länge sedan var detta en blomklase!

Februarisolen får också kläder att glänsa lite extra!

Mont Blanc m/Stockholm ... snart ännu fulare ...

 Copyright Klimakteriehäxan

"Varm och humoristisk"

Upptäcker till min förtjusning att bloggen Barnboksprat lyfter fram min "Dela lika" när man ska tipsa om böcker som handlar om sorg och saknad och som riktar sig till unga läsare.

"Boken är helt och hållet skriven ur barnets perspektiv och författaren ställer de frågor ett barn förmodligen ställer sig när ett hem blir två och den traditionella familjekonstellationen rasar samman. Berättelsen är en varm och humoristisk skildring av en flicka i tonåren" står det och jag blir varm i hjärtat ... Anna Bouka som skriver Barnboksprat kallar boken rent av för "minnesvärd" (när rekommendationen dyker upp på Instagram, också)! Hon lägger dessutom till att "den håller fortfarande"! Jätteroligt!

Copyright Klimakteriehäxan

I varmare tider och trakter

Veckans topplista, med rötterna hos Johanna i deckarhörnan, ska bestå av böcker som utspelar sig på varmare breddgrader.

Då glömmer vi snön men framför allt förtränger vi slasket som tagit över i dag – smältvattnet bildar sjöar i varje gathörn och att gå Hornsgatan fram som jag nyss gjort var direkt otrevligt, inte bara för blöta och halka utan också för ständigt hot av snöras och fallande istappar från taken! Så gärna lite värme!

"Hetta" (The Dry) som är Jane Harpers debut läste jag ut alldeles härom dagen. Utspelar sig i ett snustorrt landskap i Australien, där bristen på nederbörd hotar allt och alla. Jag gillade boken, den är lättläst (och var en skön kontrast till betydligt segare saker jag bläddrat mig igenom dessförinnan).

"En bön för de stulna" (A Prayer for the Stolen) handlar om flickor på mexikanska landsbygden, skriven av Jennifer Clement. Där fryser man inte heller. Riktigt bra och med starka band till verkligheten!

Jorge Amados romaner hittar ofta sin inramning i Salvador de la Bahia i nordöstra Brasilien, där det råder evig sommar. "Gabriela: nejlika och kanel" (Gabriela, crave e canela) är en av dem som innehåller både humor och handfast kärlek.

"En halv gul sol" (Half of a Yellow Sun) var den första boken jag läste av Chimamanda Ngozi Adichie och den går inte att glömma. Om Biafra-kriget som utkämpades i Nigeria. Otroligt väl researchat och fenomenalt inbakat i romanens form.

Och så en svensk sommarpärla till sist: "Sol över torpet" av Barbro Alving, Bang. Som jag har skrattat åt hennes skildring av semestern på vischan! Stekhett var det kanske inte, men solen lyste ändå.

Copyright Klimakteriehäxan

Gott nytt (gris)år!

Det är Grisens år nu, från och med i morgon. Åtminstone om man är kines och håller sig till traditionerna. Nyårsafton infaller just i dag enligt den kinesiska almanackan!

Finner definitionen av en typisk gris-människa på nätet: "Grisen är rättfram men i vissa sammanhang lättlurad, inte mycket för sällskapsliv och ägnar inte framtiden några tankar. Grisens yttre lugn döljer ofta viljestyrka och auktoritet. Grisen ger ändå ofta upp utan strid, eftersom hen hatar gräl och diskussioner. Trots det är hen ofta framgångsrik och har större tur i affärer än i kärlek." 

Spargrisen symboliserar kanske det
där med tur i affärer?

Inte sällan skriver grisen böcker, verkar det som. Ernest Hemingway och Stephen King hör till de mer framstående. På svenska bokhyllan finns Sara Lidman och PC Jersild, säkert många fler också.
Lustigt nog inser jag plötsligt att jag själv är gris! 

Kan inte låta bli att undra hur mycket av den där definitionen som stämmer in på den gris som är jag. Tror jag avstår från att analysera det i detalj ... men några böcker har det trots allt blivit. Och grisen är, står det, "de stora berättarnas tecken" ... Ack ja.
Gott Nytt (gris)År hur som helst!

Copyright Klimakteriehäxan