Dagens ord 130

 LÄPPSTIFTSINDEX

-Ett index som visar hur villiga och angelägna människor är att skaffa sig en guldkant (om än liten) på livet i kristider ... Att köpa ett nytt läppstift är en begränsad investering men kan funka som tröst när vi inte kan skaffa något stort och dyrt. "The Lipstick Index" blev ett begrepp 2001 i USA när ekonomer studerade hur folks konsumtionsvanor påverkades i kraftig lågkonjunktur. I dessa dagar säljs kanske lite mer läppglans än vanligt?

Runt Östersjön

Runt Östersjön ska vi denna tisdag söka våra titlar som får ta plats i veckans Tisdagstrio, med hemvist hos Ugglan & Boken.

Lars Sunds "Colorado Avenue" tyckte jag väldigt mycket om när jag läste den, och jag har läst någon uppföljare dessutom. Utspelar sig både i Amerika och i finsk-svenska skärgården. 

Finska Sofi Oksanens "Utrensning" (Puhdistus) var också synnerligen värd sina lästimmar. Sorglig, och lite av en lektion i inte särskilt gammal historia dessutom. Som ofta i Oksanens fall utspelar den sig i Estland. Prisad, filmad, dramatiserad!

Gotland ligger ju i princip mitt i Östersjön, så något gotländskt borde väl passa eller hur? Hård konkurrens råder om den miljön för olika svenska deckarhistorier. Mari Jungstedt, Anna Jansson och Marianne Cederwall kommer jag på direkt. Har läst alla tre, kan inte peka ut en favorit. Jungstedt säljer väl allra bäst, om det ska vara ett mått kanske? Trion är produktiv, den saken är klar. Men när Anna Jansson skrev om fågelinfluensan innan vi (jag) alls hade hört talas om den blev jag, så småningom, riktigt imponerad! "Främmande fågel" visade sig vara rena profetian.

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT – om att tro

"Även när det blåste som hårdast hävdade Tegnell att Sveriges strategi var den bästa, men allt färre trodde honom. /.../ Kanske finns här en gemensam mark att stå på. En insikt om att Sverige förstås gjorde misstag, att pandemin var en tragedi och att det var en sorg att så många dog, men att vi faktiskt klarade oss bättre än de flesta andra."

-Alex Schulman summerar, med Statistiska Centralbyråns hjälp, i en krönika i dagens Dagens Nyheter utfallet av det svenska agerandet under coronapandemin. Och finner att Anders Tegnell i det långa loppet skulle visa sig ha tänkt och gjort helt rätt. Vi var rätt många som aldrig slutade tro på honom, så skönt att han (och vi!) får upprättelse!

Skyltar med effekt

Före och efter.

För nästan fyra år sedan kom hon på plats, flickan med paraplyet vars bild fyllde upp hela fasaden till Ringvägen 100. Då uppgav upphovsmännen att hon skulle finnas där i ungefär två år, men hon har alltså överlevt ända till dessa dagar. Ersättningen är en rak reklamskylt för en variant på knäckebröd, lika stor (förstås) men inte alls lika trevlig som den gamla ...

Man kan naturligtvis fundera över före-efter-effekten även av mina övriga två skyltar denna gång. Många och långa sittningar på krogen lämnar skoningslösa spår, och sak samma gäller för den som älskar och slukar semlor! 

Det är med andra ord ännu en Skyltsöndag som grytt. Fler skyltar av de mest skilda slag hittar du säkerligen om du tar vägen via BP.

Kom till krogen, lyder skyltens lockrop. Själv förundras jag över att, trots allt tal om
lågkonjunktur och ekonomisk knipa, det fortsätter att vara så fullsatt på alla
möjliga restauranger!

Snart är säsongen slut men nog är det gott med en liten fastlagsbulle emellanåt ...
men den moderna varianten vaniljsemla, den vägrar jag pröva!

Kan inte låta bli att "skylta" med ännu en tulpanbild. Nu ska ju vintern komma
tillbaka, vad vore dagarna utan tulpaner att vila ögonen på!

Upptäcker via BP att jag missade en bemärkelsedag i går: Bananens dag. Ber att få
reparera skadan med ännu en bananpannkaka, denna gudabenådade rätt som för min
del dök upp via Viktväktarna. Skyltar gärna med den igen. En banan, två ägg - voilà!
Hade utan tvekan viss effekt när jag gick ner rätt många kilon 2018.
De är tillbaka nu, de flesta ...

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans mening – om skam

Veckans mening, den som Skriv-Robert efterlyser varje lördag, tänkte jag denna gång låta komma ur "Djävulsgreppet". Det är Lina Wolffs senaste roman, en bok som stundtals är riktigt jobbig att läsa eftersom huvudpersonerna agerar så fruktansvärt grymt mot varandra att jag nästan, men bara nästan, tänkte ge upp läsningen, eftersom våldsskildringar inte är det roligaste jag vet. Jag tyckte definitivt bättre om hennes förra bok, "Köttets tid", men även den här har förstås sina poänger, ibland väldigt välformulerade:

Skammen är bara den hinna av mögel som själen lägger över sådant som kapslats in, fast det i själva verket behövt läkas i luften.

Visst har man hört talas om skammens rodnad, men jag vill ändå inte tro att det var
den som låg över skogsbrynet i går kväll.

Copyright Klimakteriehäxan

Säsongsbyte

Har njutit av två fantastiska solskensdagar i Barndomslandet. Utan tvekan har det varit vår i luften! Dessutom lär det vara norrsken varenda kväll men jag har inte lyckats se något, tyvärr. Lite snöfläckar trotsar i alla fall fortfarande plusgraderna som tar över efter de svala nätterna, isen ligger kvar på sjön och sportlovslediga ungar åker skridskor på den.

Hur som helst kan det inte ta jättelång tid innan våren blir mer påtaglig. Men i väntan på de "riktiga" vårblommorna som jag ännu inte sett till blir det ännu en bunt tulpaner ... Och säsongsbyte är temat för de fem fredagsfrågorna som som vanligt kommer från Elisa Matilda!

1. Vad är det bästa med att årstiden till vår ändras? Ljusare, längre, varmare dagar. Lättare klädsel.
2. Gör du en vårstädning? Inte så där som man gjorde förr i tiden ... men det måste bli en fönsterputsning!
3. Vad är något du har planerat i sommar? Ska vi fira vår 40:e bröllopsdag? Hur då i så fall, det är den stora frågan. Alltså är det inte planerat!
4. Vad är något du vill göra i sommar? Bada med barnbarnen.
5. Finns det något populärt turistmål under sommaren där du bor? Jo vars, Stockholm har en hel del av den varan ... jag brukar tipsa om Hallwylska palatset, ett museum som tilltalar mig: ligger mitt i stan och är inte jättestort men både vackert, intressant och med en servering.

I väntan på de vilda vårblommorna: fler tulpaner.

Copyright Klimakteriehäxan

Jo jag tänkte på en sak ...

... att alla som tycker att den missade chansen till svenskt VM-guld i dagens skidstafett var en jättebesvikelse i stället skulle kunna säga att det var bra gjort att fixa brons, efter både fall och stavbrott. Heja tjejer!

Bibliotek är gratis lyx

Det var faktiskt så att ett liv som  bibliotekarie kändes som ett realistiskt alternativ när jag funderade över min framtid. Ett liv bland böcker och idel ordbrukare – det skulle väl vara både roligt och viktigt?

Att bibliotekarier gör ett viktigt jobb anser jag fortfarande och hoppas innerligt att de har kul samtidigt. Hur som helst är det lätt att hörsamma Mia i bokhörnan när hon, inspirerad av att "Dagen för att krama en bibliotekarie" inföll i går, vill veta Vad tycker du om ditt bibliotek? Där har vi Veckans helgfråga!

Jag är lyckligt lottad och har flera bibliotek inom gångavstånd, vilket är jättebra eftersom man då inte bara går till bibblan utan dessutom får till promenader, åt olika håll ... Ändå är jag inte där jätteofta, men tycker att servicen är utmärkt när jag väl går dit. Beställer en bok, den kommer på utsatt tid. Söker en viss titel, får hjälp att hitta den. 

I entrén till åtminstone ett av "mina" bibliotek står en hylla där man kan ställa ner egna böcker man tröttnat på, och plocka något någon annan redan har lämnat. Bra sätt att återvinna, att cirkulera läsning!  Inte sällan bjuder bibblan också på något lite extra som exempelvis författarbesök eller sagostunder.

Det framstår som närmast otroligt att denna service är helt gratis för användarna i vårt land (jo, jag vet att vi betalar via skattsedeln men ändå). Dessutom är böckerna på hyllorna tryckta på många olika språk, extra  bra för studerande eller personer som vill läsa på modersmålet i ett hemland de nyligen lämnat. Bibliotek är helt enkelt lyx tillgänglig för alla.

Copyright Klimakteriehäxan 

Jo jag tänkte på en sak ...

 ... att det nog aldrig har varit "som det alltid har varit".

När mun-mot-mun-metoden funkar

Är just nu "mellan böcker" och vet inte riktigt vad jag ska ta mig an härnäst. Vad är det som avgör? Enligt O får mig att fundera närmare på den saken, eftersom hon formulerat Veckans kulturfråga så här: Vilka beskrivningar får dig att vilja läsa en bok? Vilka avskräcker dig?

Verkligen inte enkelt att besvara. Men jag vet vad jag tvekar inför: tegelstenar, och så historier som verkar bli både våldsamma och väldigt blodiga. Det kan man ofta förstå av baksidestexten.

Fast om jag blivit riktigt förtjust i en bok kan jag lätt återvända till samma författare utan några som helst andra insikter i vad som bjuds mellan pärmarna. Blir alltid imponerad av gedigen research som erbjuder mycket, inte sällan blir man då ett snäpp klokare på köpet, det vill jag i alla fall tro.

Har också i gott minne några samtal om böcker som utspelat sig med helt okända personer. Tänker på bokhandelsbiträdet i London som var så kul att prata med, så köpte jag en hel trave också! Och en gång på en flygplats stod jag och en äldre man mellan pockethyllorna. Vi diskuterade sånt vi läst, tipsade varandra hej vilt och fördrev på det sättet en annars tråkig väntestund mellan flighter.

En och annan recension har definitivt gjort mig nyfiken så att jag letat upp en speciell bok. Det gäller även när bloggare skriver om böcker, tror att jag ibland också lyckas tipsa andra. Fast mest av allt tror jag alltså på mun-mot-mun-metoden. En annan bokvän har läst, blivit förtjust – av olika anledningar säkert – och rekommenderar. Då nappar jag ofta. Maken, som läser flitigare än jag, varnar mig också för historier där våldsamheterna staplas på varandra. Då nappar jag inte!

Copyright Klimakteriehäxan

Dagens ord 129

SNIPPA

-Där har ni ett av de mest diskuterade svenska orden just nu. Detta sedan en vuxen man frikänts i hovrätten efter att ha stått åtalad för att ha våldtagit en 10-årig flicka. Den friande domen grundar sig på att ordet "snippa" enligt en ordbok rätten konsulterat bara avser det kvinnliga könsorganets yttre del, och man tycker sig inte veta säkert om flickan penetrerats eller inte ... Man baxnar! Ska ungen straffas för att hon inte lärt sig ordet "vagina"? Det är lätt att förstå att upprördheten är stor, inte bara i flickans närhet utan i vida kretsar. På nätet finns hashtagen #jagvetvadensnippaär, ett upprop mot domen. Nu ska i alla fall Svensk ordbok se över sin definition av ordet "snippa". Men det lär ju ta ett tag innan den ändringen slår igenom. 

(Döds)syndigt

Det anses att sju dödssynder finns och sprider sig i mänskligheten: högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja. Nu är det tisdag igen och därmed dags för en ny tisdagstrio, och Ugglan vill ha tips om böcker som har någon/flera av de sju dödssynderna i handling, titel eller på omslag.

Här finns faktiskt en del att välja på! Jag hamnar i olika läger: Nobels litteraturpristagare och svenska tecknade serier ... "Vredens druvor" (Grapes of Wrath) av John Steinbeck (Nobelpris 1962) är vi säkert många som tänker på. En klassisk arbetarskildring. Borde jag nog läsa igen.

Nobel-pristagaren av årsmodell 2010, peruanen Mario Vargas-Llosa, skriver i en rad olika genrer, ibland påminner hans böcker nästan om gamla kioskromaner! Det tycker jag gäller för "Till styvmoderns lov" (Elogio de la madrastra) som definitivt handlar om vällust. Låt mig citera en recension i Expressen som återges på omslaget: "ett liderligt litet prosastycke, påträngande och pockande, frodigt och fräckt, som en amorin med stånd". Det ni! 

När det kommer till lättja hamnar jag osökt hos symbolen för svensk gedigen slöhet: seriefiguren Kronblom. Elov Persson skapade den outtröttlige soffliggaren (ja det kan väl en soffliggare vara?) 1927 och han lever faktiskt än, även om han inte syns lika ofta som förr när han fanns med varje vecka i exempelvis Allers. Idag tecknas den här gubben av Elovs sonson! Hur som helst hör den här långe figuren hemma i den svenska populärkulturen. Så har han stått (eller legat) modell för ett konstverk också – se bilden, som jag tog på Norrtälje konsthall för några år sedan! Vet dock inte om Kronblom ligger kvar där.

Kronblom, den svenska lättjans främsta symbol, fick till och med bli frimärke 1980!

Copyright Klimakteriehäxan

Jo jag tänkte på en sak ...

 
... att jag är rätt ensam om att inte ha lurar i öronen vartän jag går. Riskfritt är det inte.

Skyltsöndag i Falun

Pulkabacke mitt i stan – det är ju sportlovstider. Men skyltens budskap gäller väl även
i stadens skidanläggning Lugnet, kan man anta. Åtminstone vid hoppbacken.

Ni vet det redan: jag var på utflykt förra helgen, tog tåget till Falun med fyra väninnor för att hälsa på en femte (ja och så träffade vi ju Selma Lagerlöf också)!

Naturligtvis höll jag ögonen öppna i den eviga jakten på skyltar, den som pågår för att vi vecka efter vecka ska hänga med hos BP i bloggprojektet Skyltsöndag. Så här blev utfallet! Känner mig ganska nöjd.

Någon har förvandlat utsidan av en balkong till en skylt eller rent av ett konstverk. Lite
 jugendstil, kanske? I alla fall inte kurbits, som man kanske skulle ha kunnat vänta sig.

"A-läge på Åsgatan" känns inte som en riktigt adekvat beteckning. Här visar butiksdöden
sitt grymma ansikte i en lång rad av tomma skyltfönster, antagligen offer för pandemin.
Så sorgligt, och alldeles för vanligt i alldeles för många städer, både stora och små.

 

För att helt instämma i detta budskap måste man nog ha sitt "hemma" i Dalarna
misstänker jag ... men vi hade trevligt!

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans mening – om bakverk

Finns det en mening jag nyss läst som fick mig att hejda mig en extra liten sekund? Det är Skriv-Robert som undrar, och jag svarar ja lördag efter lördag. Nu har jag ägnat mig åt svensk feelgood, en lättläst historia av Emma Hamberg: "Je m´appelle Agneta", om den 49-åriga uttråkade kvinna som bestämmer sig för att byta miljö åtminstone för en kortare tid. Hon reser till Frankrike och hittar Äventyret, om än av rätt oväntad typ. Här finns njutningar runt varje hörn! Ibland vattnas det i munnen även på bokens läsare (mig i alla fall) ... Se bara här, en mening som passar extra bra i dessa semmeltider :

Vi dricker kaffe, småpratar, storpratar, mellanpratar och trycker i oss bakverk: romdränkta canelés, briocher med hallonmarmelad, mandelcroissanter, chokladstinna eclairer, mini tarte tartins och smördegssnäckor med russin och vaniljkräm.

Copyright Klimakteriehäxan