Tillägnan

Fredag och en ny Bokbloggsjerka-fråga: Brukar du läsa dedikationerna som brukar finnas i början eller slutet av böckerna? Vilken är i så fall den mest minnesvärda?

Tror att jag kan svara någorlunda kort på den: visst ser jag dem, men jag tror inte jag lagt en enda på minnet.

Däremot ser jag med förtjusning på de rader som olika författare personligen skrivit in i böcker jag har. Det är visserligen inte riktigt det samma som att få en bok sig tillägnad, med namn i tryck. Men ändå. Att få ett dedicerat ex har affektionsvärde. Tyvärr såg jag aldrig till att få Astrid Lindgrens signatur i min Pippi Långstrump-volym, trots att jag hade chansen. Det ångrar jag än i dag!

I min bokhylla finns ändå böcker med personliga hälsningar från en lång rad fantastiska skribenter: Gabriel Garcia Marquez, Mario Vargas Llosa och Ernesto Sabato, för att ta några latinamerikanska storheter. Majgull Axelssons alla böcker står sida vid sida, samtliga med dedikation. Jonas Gardells "Torka inga tårar utan handskar" köpte jag vid signeringsdisken på bokmässan. Legendariske journalistkollegan Knut Ståhlberg, nyss avliden, har skrivit mycket personligt till mig i sina memoarer.

Roligaste dedikationen jag hittills läst står Fredrik Backman för. Dottern önskade sig hans senaste, "Britt-Marie var här", och jag ställde mig i bokmässekö även förra året. I boken står det: "Hoppas att du läser och har kul. Och glöm inte att allt löser sig med bikarbonat."

Copyright Klimakteriehäxan