Det är nästan exakt tio år sedan jag tog de här bilderna, i Peking. Jag blev helt fascinerad av männen som skrev tecken jag inte förstod, i vatten, på den stenlagda gången i Jingshanparken. Texten torkade ganska snabbt upp i solskenet, men jag antar att den som kan språket hann läsa. När jag frågade fick jag till svar att det som stod där vid våra fötter var poesi, en del spontandikter men citerad "etablerad" verskonst också.Skrivdonet var en kraftig pensel och vattnet var "laddat" i en plastflaska som utgjorde en del av penselns skaft. Flera tysta män gick omkring där och skrev, de såg djupt koncentrerade ut, rörde penseln snabbt, säkert och elegant. Och tecknen de lämnade efter sig var vackra, även för den som liksom jag inte hade en aning om vad de betydde. Orden bildade en stig som man kunde följa, bara man inte promenerade för långsamt ...
Naturligtvis har de här människorna lång träning i kalligrafi, men varifrån traditionen att skriva i vatten kommer har jag inte lyckats räkna ut. Kan det finnas någon sinolog bland mina bloggläsare som kan vara behjälplig?
I väntan på ökad kunskap bär jag i alla fall med mig ett fint minne från Peking i november 2007. Och, handen på hjärtat, man kan ju säga att allt vi skriver är lika förgängligt som om vi alla skulle skriva i vatten ... för texter faller i glömska, hur lysande de än förefaller vara när de är nyskrivna!Detta blir nu mitt bidrag till Gems Weekly Photo Challenge som denna vecka har TEXT som temaord. Klicka på länken för att kolla vad andra bloggare visar i textväg!
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Jag blir helt tagen av detta. Så vackert och stiligt med männen i djup koncentration. Konstaterar att de bara är män som sysslar med detta.
SvaraRaderaJa Eva, visst är det speciellt och ganka häftigt! jag såg ingen kvinna (men det säger ju iofs inte att de inte finns)
SvaraRaderaFascinerande konstform! Ser lekande lätt ut men kräver övning och tålamod.
SvaraRaderafint, inte mycket som är evigt
SvaraRaderaDet var eit spennande og flott bidrag.
SvaraRaderaFastän jag varit i Kina många gånger har jag aldrig träffat på någon som skrivit i vatten. Spännande läsning och fina bilder. Man lär sig alltid något nytt här på bloggen.
SvaraRaderaIngrid
Ännu en ny lärdom.... Verkar ju vara vedertaget eftersom verktyget fanns. Så vackra tecken. Vilken konst! Och så försvinner den bara.
SvaraRaderaIntressant!
Så otroligt! Jag med min konkretism, varför och vad skriver de? Skulle jag vilja veta.
SvaraRaderaÄr det drömmar, önskningar eller kanske ...saknad. Härliga bilder och ett fint blogginlägg.
Fantastiskt intressant inlägg. Så roligt att se att de har läsare till sina visdomsord.
SvaraRaderaThat is cool! I was always fascinated of Asian signs...
SvaraRaderaGreetings from Germany
intressant läsning och spännande bilder!
SvaraRaderaVäldigt intressant! Detta har jag aldrig hört talas om men det är klart fascinerande. Vacker, förgänglig poesi för de få utvalda som väljer att gå stigen framåt. Underbart!
SvaraRaderaDet finns en Buddha board som man kan måla eller skriva med pensel och vatten. Kom att tänka på den när jag såg ditt inlägg.
SvaraRaderaDet där minns jag också. Fascinerande!
SvaraRaderaKinesiska tecken är inte bara en text, de är otroligt vackra också. Och kan skrivas på många sätt, som du visar här.
SvaraRaderaKram Karin
Gud så häftigt! Dessutom är det ju så otroligt vackert också, för att inte glömma aningen exotiskt för oss västerlänningar.
SvaraRaderaDu ser, du tog bilderna för tio år sedan och de kom väl till pass till temat "text" idag.
Lite kul i sammanhanget är att du valde kinesiska tecken och jag gick igång på japanska språket. Men jag medger gärna att ditt bidrag är betydligt "vassare" än mitt;-)
Jag har fotat en del streetart och den brukar överleva några veckor, men det här var förgängligt. Kul att du uppmärksammade det med kameran.
SvaraRaderaSå vackert!
SvaraRaderaVackert och magiskt vilken text.
SvaraRaderaKram
Ps kommer låna en bild hoppas det är ok då jag länkar till dig