fredag, februari 02, 2024

(O)bekvämt

 Fem fredagsfrågor från Elisa Matilda sätter strålkastarljuset på min bekvämlighet. Eller hur obekväm jag kan känna mig ...

  1. När klev du senast ur din bekvämlighetszon? Det har jag förträngt!
  2. När är du som mest bekväm? När jag just lagt mig i sängen eller när jag får ligga kvar i den lite längre på morgonen, trots att jag är vaken. Så härligt!
  3. Vilken typ av kläder går du i hemma? Sköna långbyxor och stor tröja, i alla fall så här års.
  4. Vilken bekvämlighet i vardagen uppskattar du mest? Att kunna vara tyst tillsammans med någon – och att det ändå känns helt bekvämt. Händer inte jätteofta ... 
  5. Vid vilka tillfällen är du inte bekväm? När jag ska, eller förväntas, ställa mig upp och tala till en grupp människor som jag känner, det kan vara släktingar eller vänner. Det stockar sig i halsen, mina uttänkta vackra ord får mig att vilja gråta innan jag ens yttrat dem. Hemskt! Oftast blir det inget sagt. Däremot har jag inte särskilt mycket problem med att stå inför en rejäl skara okända människor och hålla låda, men då om ett ämne som jag tror att jag har bra koll på.
Passar på att önska er alla en trevlig helg! Det har i alla fall blivit februari och dagarna en aning längre!

Toaletten kallas i vissa sammanhang för "bekvämlighetsinrättning", och en sak är helt
klar: den vill man inte vara utan. Men när toarullen plötsligt ser så här tjusig ut näns
man ju knappt börja riva bitar av den!
Detta lilla "konstverk" dök upp på hotelltoan när vi var på Fuerteventura nyligen.
Copyright Klimakteriehäxan

25 kommentarer:

  1. Håller med, måste vara knepigt att riva bort dekorationen, särskilt som man vet att man inte kan göra nåt sånt själv...
    KRAM-Susie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men när nöden är som störst ... :-D

      Radera
  2. Dottern har lärt mig träna innan jag ska hålla tal. Med familjemedlemmar kan jag vara tyst.

    Min moster stickade och virkade jämnt, på toa hade hon virkat skydd till toasitsen, och virkad påse till toarullarna, liten matta under vägen:

    http://hannelesparadis.blogspot.com/2008/02/min-moster.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser att jag kommenterade inlägget om din galet kreativa moster - som hon måste ha jobbat! Men nåt virkat på toalocket vill jag faktiskt inte ha.
      Att träna på tal biter inte på mig och mina tårkanaler.

      Radera
    2. Hannele8:57 em

      att träna inte betyder att man lär sig hålla sig under 3 minuter och inte tråka ut, vet inte hur det påverkar tårkanalerna

      Radera
  3. LillaSyster11:41 fm

    Gulligt välkomnade på toan=)
    Ha nu en fin fredag och trevlig helg!

    SvaraRadera
  4. Är helt överens med dig i de fyra första svaren. Men fråga 5 där tycker jag nog det är tvärtom. Tycker det är jätteroligt att hålla tal till nära och kära. Men det är väl för att jag känner mig säker på att dom kommer att gilla mig även om jag gör bort mig. Är jag påläst så går det bra med en okänd grupp också, men är betydligt mer nervöst. Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Önskar verkligen att jag kunde skärpa mig! Minns exempelvis att min systerdotter blev grymt besviken för att jag inte höll tal på hennes bröllop. Och när Sonen gifte sig fick Dottern hålla familjens tal - Maken är lika usel som jag i den här nischen.

      Radera
  5. har faktiskt inte svårt att tala inför varken kända eller okända grupper. men örla omkring på mingel gillar jag inte. och inte folksamlingar i allmänhet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en värdefull konst du behärskar, helt enkelt. Blir säkert uppskattat också.

      Radera
  6. Toapapperkonstverket ska jag absolut försöka härma. Love it!
    Passade på fråga 1, ungefär som du;-)
    Har aldrig varit i en situation där jag behövt prata inför familj och vänner. Däremot hade jag otroligt svårt för att prata och redovisa nåt framför en stor grupp människor. Det var när jag var ung alltså, men det växte jag ifrån efter 50.

    PS. Känslan att ligga kvar i sängen på morgonen är en av de mest uppskattade lyxen som pensionär. DS.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du lyckas blinga din toarulle får du lägga ut det på bloggen! Det där med att hålla tal - en del är jättebra på det utan minsta ansträngning. Andra får munhäfta. Som jag.
      All slippa väckarklocka och snabb uppstigning är verkligen ett plus!

      Radera
  7. Anonym2:17 em

    Visst är det en ynnest att få ligga kvar i sänghalmen. Jag har klockan på ringning och sen znoozar vi minst en halvtimme, varj morgon! Vi är alltså doggen och jag, Han ligger som en värmeflaska längs min kropp o myser. Att bara vara tyst med någon är verkligen inte en självklarhet, ofta vill man fylla tomrummet som uppstår, men med rätt människa blir det inget tomrum, bara vila.. Angående att hålla tal så är jag överens med dig, jag är otroligt lättrörd och tårarna kommer av bara tanken att hålla ett tacktal eller gratulationstal till en närstående. Tal i allmänna ordalag bekommer mig inte det minsta. God fortsättning på helgen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här var likheterna många! Länge sen jag hade en vovve som sällskap i sängen, det var himla mysigt.

      Radera
  8. sorry, nu var jag för snabb på tangenterna

    SvaraRadera
  9. Ja visst är just den stunden som skönast, den i sängen när man vet att man inte måste gå upp för att man vaknat.
    Ha en fin lördag

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sådan blev min start på denna lördag, tacksam för det! Hoppas du har en bra helg du med.

      Radera
  10. Åh ja, att gå och lägga sig är det bästa jag vet. Känslan när man kryper ner under täcket, slappnar av och vet att en hel natts sömn väntar. Älskar det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det ljuvligt!!!! Gärna nytvättade lakan också ... men det kan man ju inte ha varenda kväll förstås.

      Radera
  11. Anonym5:20 em

    Det sista håller jag helt med om. Tvekar verkligen att tala inför släkt och vänner. I övrigt är det inga problem. Ligga kvar lite extra i sängen, det är oxå gott! //Anna-Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men lite konstigt är det - jag kan tycka att det borde vara tvärtom; läskigt med okänd publik men tryggt med en bekant åhörarskara. Fast icke.

      Radera
  12. Anonym8:51 fm

    Idag fick jag frågan om att godkänna coockies så jag kan förhoppningsvis kommentera.

    Att vara bekväm med någon när vi är tysta är en fantastisk känsla. Det säger mycket om relationen man har med den personen.

    SvaraRadera
  13. Det är jag som är anonym av misstag.

    SvaraRadera