Alla nyanser av grönt

Hur många olika gröna färger kan det finnas?
Jag tror att jag sett dem alla i dag, genom ett tågfönster på väg tvärs genom försommarens Sverige.

Ljusast är nog den blommande lönnen. Granen mörkast med sin vintergröna ton. Men däremellan finns precis hur stora variationer som helst, med inslag av snart sagt hela regnbågen.

För visst är det lite blått i somliga lövmassor? Visst är andra klorofyllstinna trädkronor väldigt gulgröna? Enstaka träd drar åt oliv, några är faktiskt mest grå, andra bruna, eftersom knopparna fortfarande vägrar att slå ut sedan temperaturen tvärt sjönk igen. Ett och annat vilsekommet fruktträd bildar rosa och vita inslag, vilket gör allt det gröna ännu grönare.

Jag ser till och med röda stänk och tänker på min målande vän, som i alla år envist målat rött i sina gröna landskap, medan den skärskådande bekantskapskretsen protesterat.
-Det ska vara rött, att ni inte ser det, har han bara svarat och fortsatt arbeta med sin pensel, i både olja och akvarell.

Naturligtvis lyckades inte heller han återge den svenska slösande försommargrönskan i all sin prakt. Det är omöjligt, såväl i ord som i bild. Omöjligt, med alla dessa nyanser av grönt, så många att ögat har svårt att skilja dem åt, att ens uppfatta dem.
Men lite rött är det också, det har min målarvän haft rätt i.
Hela tiden.

Copyright Klimakteriehäxan