Första doppet

Det hann alltså nästan bli juli innan jag kom i sjön i år. Snudd på skandal.
För här i Barndomslandet badar man alltid på sommaren, ibland redan i slutet av maj.
Bästa badberget är inte stort, speciellt inte när vattennivån i sjön är hög, så ibland har det varit konkurrens om utrymmet.

I dag var jag, svettig efter kampen med gräsklipparen mot sorktuvor och småstubbar, ensam på själva berget, men inne i viken landade en tvåbarnsfamilj samtidigt som jag. Barnen hade doppat sig innan jag hade hunnit få av mig sandalerna, deras glada plask hördes vida omkring. En skäggdopping med två ungar på släp lät sig inte skrämmas utan simmade förbi ganska nära land – en stund såg det ut som om mamman simmade ifrån de små, men de kom ikapp. Rena idyllen där i solen, som äntligen lyste.

Den badande familjen var inga jag kände igen. Ingen Urbefolkning (dit jag fortfarande räknar mig) alltså, men kanske Lokalbefolkning – det har ju hänt en del med den sedan jag flyttade härifrån. Vi har också ganska gott om Sommargäster här på trakten, både på genomresa och med stugor. Och då kan, som sagt, det uppstå vissa smärre skärmytslingar om utrymmet och bästa stället att ta sig i och ur vattnet.

Minns en gång på badberget när vi hade etablerat oss, ett gäng ur Urbefolkningen. En i den äldre generationen, en dam vars ålder låg kring pensionsstrecket, badade varje dag som kallades sommar i almanackan, oavsett väder. Hon ville inte ha inkräktare på berget. Ändå kom det en. En aommargäsr.

-Här har vi badat hela livet, sa Urbefolkningsdamen med eftertryck.
Att hon försvarade sitt revir var alldeles uppenbart.
-Mhm, sa Sommargästen utan att verka alltför imponerad.
-Vattnet i den här sjön är faktiskt rena skönhetsmedlet, fortsatte Urbefolkningsdamen.
-Jaså, sa Sommargästen.
Minipaus. Så kom, i all enkelhet, dråpslaget:
-Synd att det inte märks.
Tror att han gick och badade någon annanstans sedan.

Lite skönhetsbefrämjande var det nog att bada i sjön i dag ändå, för när jag klev i kände jag hur alla kroppsmått på bredden krympte ungefär en decimeter.
Men det gick förstås över blixtsnabbt. Tippar att det faktiskt var sisådär 20 grader i vattnet och jag simmade till och med runt en stund utan att tveka.
Första doppet äntligen avklarat.
Vackert så, eller hur!

Copyright Klimakteriehäxan