Finns det mygg som inte inar?

Inar.
Det är vad myggor anses göra.
Inte hört ordet förut? Det kan bara betyda en sak: du löser inte svenska korsord. Verbet ”ina” i olika former är en av korsordskonstruktörernas käraste nödlösningar.
Inar, det är alltså vad myggor anses göra i ljudväg. Och ljudet är man ju bekant med, även om ordet är nytt!
Myggan åstadkommer det där påfrestande ljudet genom att vifta ihärdigt med sina små och tunna vingar.

Walborg Thorsell, en fascinerande dam som går mot de 90, vet allt som är värt att veta om myggor. Hon har forskat på dem i decennier.
Medan vi andra kan klia myggbetten tills de ömmar hyser hon en helt annan sorts ömhet för de små flygfäna. Walborg älskar myggor.
-Titta vilka fina djur, brukar hon säga.
-Titta så finurligt de är skapta!

Trots att hon gick i pension för åtskilliga år sedan fortsatte hon med sin myggforskning, och jag kan slå mig i backen på att hon fortfarande har glaslådor med olika sorters mygg som hon studerar. Mer fascinerande varelser finns inte, anser Walborg.
Vi har helt olika syn på myggor, hon och jag.

Det är det här med inandet, till att börja med.
En enda mygga kan hålla mig vaken i timmar, om den tagit sig in i det rum där jag ska sova. Jag vet med bestämdhet att om jag inte får tag i den och slår ihjäl den kommer den att bita mig. Myggorna älskar nämligen mig, alltså en obesvarad kärlek.

Men trots att jag hör väldigt bra har inget flygfä inat kring mina öron på flera kvällar och nätter längs Norrlands kust.
Döm därför om min förvåning när nu det ena bettet efter det andra dyker upp. Det kliar infernaliskt, och inget hjälper. Klokare personer än jag säger att ”det är bara att låta bli att klia så slutar det”.
Det är möjligt, men jag klarar det inte. Lite lättar det om man trycker en isbit mot bettet, men just nu skulle jag i så fall behöva sänka ner hela mig i ett ishav, och det verkar varken praktiskt genomförbart eller särskilt behagligt som alternativ.

Jag har alltså en rad bett på magen. På rumpan. På axeln. På smalbenet. På armarna. På ryggen. Mellan två fingrar, hur nu det kan ha gått till. På bröstet. Och allt detta trots att jag inte hört en enda inande mygga. Skulle vilja fråga Walborg Thorsell om det finns någon norrländsk myggsort som kör med ljuddämpare.
Det kliar.
Faktum är att jag kan inte skriva mer nu, måste klia mina myggbett.
Och hallå – hör jag inte något som inar?

Copyright Klimakteriehäxan