Man ska vara försiktig med att slå sig för bröstet.
Ni vet, självskryt luktar illa och allt det där.
Men även denna regel måste väl ha sina undantag?
Så att om man nu som jag gjort plommonmarmelad (sju burkar) och sylt på röda vinbär (sex burkar) samt lagt in tretton (13!) påsar med förvällda kantareller i frysen kan man kanske få skryta över sin egen förträfflighet.
Lite grand i alla fall.
Och om jag får skryta lite mer, så var det för övrigt mitt livs första plommonmarmelad och den blev hur god som helst.
Copyright Klimakteriehäxan
Har du sett Herr Kantarell borti enebacken?
Han kom dit i förrgår kväll med sin hatt på nacken
Den är gul och den är grann
passar just en sådan man...
(Jeanna Oterdahl)
lördag, augusti 18, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag har 16 kilo kantareller i frysen, fast dom fanns inte "borti enebacken". Där har jag aldrig sett en endaste kantarell! Plommonträd har jag inga, så jag har kokat svartvinbärssylt och krusbärsmarmelad (men bara fyra burkar av varje.)Men jag tycker plommonmarmelad är godare!
SvaraRaderaJag tycker helt självklart du får vara självnöjd efter den bedriften.
SvaraRaderaFattas bara annat.
Vems vackra naglar är det som är med Herr Kantarell?
16 kilo - där slår du mig så det dånar, Malou! Krusbärsmarmelad är underbart, den avundas jag dig. Och plommon fick vi plocka på träd hos andra...
SvaraRaderaNaglarna? Jo dom är mina, Kulsprutan! Liksom kantarellen - visst är den grann?