Om jag finge besök från exempelvis Peking och min gäst skulle känna sig lite främmande bland allt det svenska så vet jag exakt vart jag skulle ta honom eller henne.Vi skulle bege oss till Slussen i Stockholm mellan klockan 8 och halv 9 en vardagsmorgon, som den i dag.
För alla måste bli imponerade av antalet cyklister som kommer susande. Det känns som på bilder jag sett från Kina. Eller åtminstone som Köpenhamn. De kommer trampande från alla håll och slåss om utrymmet i den relativt smala cykelfilen. Kön vid rödljuset blir lång. En och annan bryter sig ut, kör ut bland bilarna, tränger sig in längst fram, kör om en buss, drar iväg när det känns i luften att det nog snart ska bli grönt. Eller struntar i trafikljuset helt och hållet. Och när vi väl rullar igen allihop kör de om på båda sidor, garanterat utan att använda den lagstadgade ringklockan.
Jag har cyklat i Stockholm i över 30 år. Skillnaden mellan mina första cykelturer i staden och hur det ter sig i dag är brutal. Det har blivit så otroligt mycket farligare, trots cykelbanor. Senast i går krossades en kvinna på cykel av en lastbil i korsningen Kungsgatan-Vasagatan, och ännu en dödsolycka inträffade i Halmstad i dag. Men trots att bilarna är ett ständigt hot är det ändå mina medcyklister som skrämmer mig allra mest.
Alldeles för ofta bär sig cyklister åt som totala idioter i trafiken. Vägrar fatta att också cykelbanor ibland är enkel-, ibland dubbelriktade. Kör mot enkelriktat på bilgator. Kör utan ljus och reflexer i mörker. Kör alldeles för fort för att passa in i övrig trafik. Kör utan hjälm, kör på trottoaren.
En cyklande ung dam på Narvavägen tog priset när hon en dag sa åt mig att flytta mig så att hon kom fram. Visst, nog kan det hända att jag står illa placerad, visst kan jag flytta på mig! Det var bara det att den här gången tillhörde jag trafikantkategorin fotgängare. Jag gick på trottoaren. Det var där hon ansåg sig ha rätt att ta sig fram – på cykel.
Hjälmdiskussionen tar heller aldrig slut. Jag använder en ful sak, grön och svart, garanterat missklädsam och frisyrförstörande, om man nu skulle råka ha en frisyr. Men jag använder den, övertygad om att den kan vara åtminstone till viss hjälp om olyckan är framme.Fast naturligtvis måste man inte ha hjälm. Det är ju bara att tänka efter: Är det jag har bakom pannbenet värt lika mycket eller rent av mer än de kronor en hjälm kostar?
När svaret på den frågan är nej är det naturligtvis fullständigt onödigt att slänga ut de där pengarna. Argumentera mot det, den som kan!
Ju mer jag tänker på saken, ju mer självklar framstår frasen ”ute och cyklar”.
Betyder helt enkelt att man kan bära sig åt precis hur som helst.
Fast vi är förstås några som inte har DBS-stämpeln i pannan.
DBS? Dåre Bakom Styret.
Som är ute och cyklar.
UPPDATERING onsdag den 22 augusti
Cykelturen mellan bostad och arbetsplats tar i mitt fall cirka 25 minuter – det går ju inte att trampa på för fullt i rådande trafiksituation, som bekant.
I morse hade jag kört max 400 meter när jag möter den första medcyklisten som kör mot enkelriktat på cykelbanan. På andra sidan gatan finns cykelfilen hon borde ha använt. Ingen hjälm.
Efter ytterligare några kvarter kommer jag och ska svänga vänster från en gata med enkelriktad trafik. Mot mig och mot biltrafiken kommer en tjej med god fart på cykel. Ingen hjälm.
På Slussen krokar två cykelkorgar ihop. De cyklande undgår med knapp nöd att rasa i backen.
När jag stannar, bakom nio andra cyklister (jag räknade), vid rödljuset mot Skeppsbron, bryter fyra andra sig ut och trampar runt oss som redan stannat.
På Skeppsbron far folk runt varandra som tosingar, med och utan hjälm – i en rejäl smäll är väl hjälmen ungefär lika pålitlig som en knäckform, men ändå!
Vid hörnet av Kungsträdgården blockeras cykelbanan för högersväng av alla oss som ska fortsätta in på Kungsträdgårdsgatan. En kör in i en annan.
Ett medelålders par på hyrcyklar flyr upp på trottoaren.
På Nybroplan ska jag svänga till höger. En kvinnoröst tillhörande annan cyklist skriker till. Hon tänkte just köra om mig. På högersidan. Hur skulle jag kunna ana det?
Med förhöjd puls kommer jag fram. Inget allvarligt hände. Ju.
Puh. Det gick bra i dag också.
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Håller med om att många cyklister beter sig som idioter och att det är skitirriterande med alla som cyklar mot enkelriktat på smala cykelbanor och som kastar sig ut mot rött i fyrvägskorningar.
SvaraRaderaMen jag kan inte förstå alla er som påstår att ni är allra mest rädda för era medcyklister.
Har du aldrig fått en bildörr upplängd i ansiktet? Aldrig blivit omkörd av en taxi för att sekunden efter bli inprejad i trottoaren då den ska svänga höger en meter framför dig? Aldrig stått bredvid en lastbil eller buss vid ett rödljus och funderat på om föraren sett dig för att märka att han/hon inte gjort det när den svänger in och (återigen) prejar in dig i trottoarkanten när den snabbt svänger höger vid grönt ljus?
Det är sånt man dör av, inte av idiotiska cyklister.
Mina två cykelolyckor (utom att halka på isfläckar) orsakades av fotgängare, den ena råkade knuffa in en parkerad cykel rakt på cykelbanan där jag kom cyklande, den andra gick mot rött ljus och såg sig bara för åt ena hållet, klev rakt ut framför mig när jag kom cyklande. Båda gångerna gick det rätt bra (fallteknik).
Alla jäkligt-nära-ögat-tillfällen har orsakats av taxichaufförer som har för bråttom och glömmer att se sig om (prejare).
Vet inte vad man ska göra... för mycket dumma människor i alla trafikslag, och så slumpen på det... (men att man borde ha cykelhjälm kan jag hålla med om)
Jo, bilarna är ett ständigt hot, det skrev jag ju. Allt det du räknar upp händer - och båda dödsolyckorna verkar vara just sådana när bilist inte ser cyklist vid sin sida.
SvaraRaderaMen trots allt tycker jag bilarna är lättare att se - medan cyklarna är tysta och kommer farande hej vilt.
Fast du har säkert rätt i att de cyklister som omkommer i trafiken oftast gör det i krock med bil. Samtidigt kan det gå riktigt illa när cyklar dunkar ihop!
"Senast i går krossades en kvinna på cykel av en lastbil i korsningen Kungsgatan-Vasagatan"
SvaraRaderaJust i detta fallet var dock cyklisten vållande. Jag känner till denna korsning och vet att man skall stå i mittenfältet om man skall rakt fram, högerfältet är endast för högersväng. Trots detta ser jag ofta cyklister utan trafikvett som gör just som denna kvinna, och då går det illa ibland tyvärr.
Vet egentligen inte hur mycket jag orkar anstränga mig.
SvaraRaderaTomas skrev tidigare att det var cyklistens fel.
Jag undrar - var det verkligen det?
I Sverige ställs inga utbildningskrav på cyklister.
Däremot ställs det enorma krav på lastbilschaufförer.
Således kan en cyklist inte veta att en lastbil skall svänga - enbart p.g.a. att filen som lastbilen står i enbart gäller högersväng. Och speciellt inte om själva lastbilen blockerar den vitmålade högerpilen som finns på asfalten.
En lastbilschaufför, däremot, som ansvarar för ett antal ton, bör ha 100% koll innan han ändrar riktning på sitt fordon. Det är därför som man inte får köra lastbil på vanligt B-kort.
Vet egentligen inte hur mycket jag orkar anstränga mig.
SvaraRaderaTomas skrev tidigare att det var cyklistens fel.
Jag undrar - var det verkligen det?
I Sverige ställs inga utbildningskrav på cyklister.
Däremot ställs det enorma krav på lastbilschaufförer.
Således kan en cyklist inte veta att en lastbil skall svänga - enbart p.g.a. att filen som lastbilen står i enbart gäller högersväng. Och speciellt inte om själva lastbilen blockerar den vitmålade högerpilen som finns på asfalten.
En lastbilschaufför, däremot, som ansvarar för ett antal ton, bör ha 100% koll innan han ändrar riktning på sitt fordon. Det är därför som man inte får köra lastbil på vanligt B-kort.
Tänk vad lätt det skulle vara att cykla "lagenligt" om cykelbanorna bara var TYDLIGA här i vår kära huvudstad.
SvaraRaderaTänk vad smart man kan uttrycka sig i så få ord.
SvaraRaderaJag håller fullständigt med kommentatorn "särskrivna bloggnamn?! sa...".
En cykelzoon närmast rödljusen, som finns på flera ställen (åtminstone i Stockholm), gör (och är till för) att större, tyngre fordon skall upptäcka cyklister.
Samtidigt menar ju ovan nämnda kommentator att det var cyklistens fel.
Visst, cyklister följer definitivt inte trafikreglerna speciellt ofta, men det är alltid föraren av det större fordonet som borde bära ansvaret. Ju större fordon innebär oftast desto "tyngre" trafikutbildning. Varför är det så, måntro?
Testa cykla har i London... Efter att gjort det varje dag i ett halvar sa har jag lart mig att tydliga och/eller avskiljda cykelbanor inte alls ar ratt vag at ga (cykla...?)
SvaraRaderaDet ar dar allt farligt hander genom att cyklister inte syns o tar plats bland bilarna dar.
Det ar just pa riktiga cykelfalt som allt otackt hander.
Att daremot cykla ungefar som man kor en bil - Dvs var lite modig o visa att du finns genom att inte cycla i rannstenen vid trottoarkanten utan lite langre ut. Stanna mitt i gatan vid ett rodljus (igen inte langt till vanster = langt till hoger i sverige), SARSKILT om du riskerar fa bussar o lastbilar bredvid dej.
Kort sagt: Vingla omkring som du ager gatan lika mycket som bilisterna (vilket du ju gor) sa syns du o ingen bilist vill val frivilligt kora ihjal dej?
Kör mest bil men har även varit vakt i lumpen och problemet är detsamma, det finns inget som är så svårt att hinna upptäcka i tid som en cyklist, de kommer relativt fort, hörs nästan inte alls och är ett relativt litet fordon. En del som fått på sig en cykelhjälm tror dessutom att de i och med detta blivit helt odödliga, trampar man på bra i en nedförsbacke så är det inga problem att komma upp i 60-70 km/h vilket är betydligt snabbare än en Eu-moppe som dessutom syns och hörs mer. Ibland så hamnar dessutom cyklisten i döda vinkeln framförallt vid högersväng med en skåpbil som endast har sidobackspeglar. Idealet hade varit om man lyckades skilja bil och cykeltrafik åt så mycket som möjligt men det kostar givetvis pengar.
SvaraRaderaDå är jag glad att jag inte behöver trängas bland cyklisterna i Stockholm. Här i Skåne, där jag bor är det lite mindre trängsel bland oss cyklister, men visst finnsdet dårar bakom styret. Många gör vad som helst för att komma före i kön..
SvaraRaderaPssss jag använder inte cykelhjälm, men det borde jag ju klart göra.. när olyckan är framme så..
Tjingeling och tack för ett festligt inlägg:-)
När jag var i London senast såg jag cyklister som också verkade sväva i ständig livsfara. Hur man än gör är det precis som anonym skriver: hög fart, liten storlek är till cyklistens nackdel. Om sedan alla de som parkerar i cykelfälten slutade med det... och om folk inte gick med barnvagn där... och om folk respekterade trafikregler exvis om enkelriktning så skulle det kännas betydligt tryggare att cykla! Måste man flyta till Pialotta i Skåne om man vill fortsätta tramåa sin velociped???
SvaraRaderaTill särskrivna bloggnamn:
SvaraRaderaInser att du irriterar dig på mig!
Förklaringen till att mitt bloggnamn är särskrivet på ett enda ställe - högst upp - är en teknikalitet som jag inte rår på. Men om jag inte skriver ett mellanslag mellan Klimakterie och häxan står det
Klimakterieh
äxan
i huvudet på bloggen och det kunde jag inte stå ut med! Alltid annars skrivs det självklart i en följd. Och jag tycker genuint illa om
under sköterska och kött bulle. Precis som jag antar att du gör!
PS problemet uppstod när jag bytte templat - från början var det SJÄLVKLART ett sammanhängande ord!
SvaraRaderaTill klimakteriehäxan.
SvaraRaderaJag tycker inte om särskrivningar när de förekommer på samma rad, men när de byter rad är det inte lika illa.
Du skrev själv att du får Klimakterieh på ena raden och äxan på andra raden. Prova att byta ut bokstaven 'h' mot ett bindestreck.
Kan funka.